﻿Wid middagen kom kuſinen blott helt ha=
ſtigt i förbigående. Han hade nu ganſka
mycket att göra och war owanligt upprymd.
Han wille blott efterhöra Käthes befinnande,
alldenſtund hon i går förefallit honom gan=
ſka illamående, och han war ſå wänlig,
hjertlig och deltagande, att det näſtan rör=
de henne. Hon tackade honom warmt och
förſäkrade att hon war friſk ſom en fiſk i
wattnet. Regnwädret hade nedſtämt henne
och lagt ſig ſom en tryckande tyngd på hen=
nes ſinne. Hennes natur behöfde nu en gång
för alla mycket folſken.